Året 2023. För Sverige och stora delar av världen har året varit tungt. För Livsverk, ett intressant år. Inte utan motgångar och svåra passager, men ändå… I det stora hela får man vara tacksam. Mottagningen har rört sig framåt och med så mycket kö till psykoterapi, (så som det nu varit de senaste åren) att jag till sist bestämde mig att pröva att ta in två konsulter. För att de som hittar till Livsverk ska kunna boka in sig till framförallt, parterapi. Detta blev verklighet i november och december. Petra och Sara är båda legitimerade erfarna psykoterapeuter med utbildning i EFT. De jobbar båda endast online. Jag hoppas de som hittar till Livsverk kan vara öppna för två nya terapeuter. De är fina, varma och genuina.
Mottagningen är annars navet. Där finns pulsen och skapandet. Kreativiteten. Jag älskar att vara där. I möten, i samtal, i tystnad, i tårar, i skratt. I stora magiska ögonblick.
Året 2023 har varit annorlunda på det viset att jag börjat acceptera min plats i tillvaron. Min väg. Den som formats efter mina val. Jag har tänkt mycket på vad som blivit och inte. Det finns fortfarande tid kvar, att förverkliga drömmar eller sätta igång nya projekt. Men framförallt har jag börjat tänka på att göra det som jag verkligen vill göra nu, och inte vänta. Inget mer sen. Men att göra nu med måtta. Man kan inte göra allt. Man måste planera. Strukturera sin tid och ha tålamod.
En gång i tiden pratades det jämt om mål. Jag själv utbildade mig inom lösningsfokuserad terapi, lärde mig coachning utifrån den teorigrunden. Engagerade mig i utveckling, organisation och ledarskap. Drev saker. Nu…när jag sitter och reflekterar inför nytt år och tänker tillbaka på det gamla, står allt klart. Jag är annorlunda idag. Kanske är det ålder, erfarenhet, en slags klokhet som vuxit fram från det tidigare nämnda. Men jag har inte det drivet längre. Jag har blivit som en undervattensdykare. Jag vill gå neråt, på djupet, hämta luften där för att sen susa upp mot skyn. Det motsatta skulle vara, se upp mot skyn och ta sikte för att nå dit – utan att först dyka neråt. Blir inte samma sak. Inte lika intressant. Inte samma kraft upp mot skyn. Låter det begripligt? Det är i det stillsamma, ibland i tystnaden, i djupet inom oss där vi möter den andres djup, som det händer. ”Bottom up”.
Året 2023 verkar ha fört med sig ett allvar. Vad är viktigt egentligen? Är det materiell rikedom? Verkligen? Många fler än jag ser det naket och klart nu. Nu när bubblan börjat spricka. Pengarna fanns inte för att köpa sig all den materiella välfärden. Det var lånade pengar. Vi hyr våra bostäder av bankerna. Vi lånar oss fram till ett ”lyckligt” liv. Jodå, en del människor har verkligen de pengarna. Ska vi då se upp till de som lyckats? Ska vi känna oss sämre om vi inte lyckats lika bra? Och vad ger det oss egentligen? Den materiella välfärd som vi längtar efter?
Jag ser en annan trend, den har hållt på ett tag men den växer. Den växer i rätt riktning. Det är relationer som är viktigt. Trygga anknytningsrelationer. Kontakt. Mänskliga möten. De som hittar till min mottagning 2023 har varit allt mer av den sorten. Det är pålästa och insatta människor som förstår att hela, trygga relationer är vad som skapar ett rikt liv, verkligt välbefinnande. De vill ge det till sig själva, till sina barn, sina framtida barn, till de relationer som redan finns men som behöver läkas. Fantastiskt. Är det inte? Jag känner hopp om oss människor, mitt i det hopplösa mörka som sveper runt om i världen. Mörkret försöker övervinna ljuset men ljuset kommer alltid vara starkare. Alltid.
Vad gjorde vi 2023 mer än att möta underbara människor på mottagningen, som vågar vara öppna och sårbara för varandra? För att bli trygga, för att våga älska? Jo, en hel del tid har lagts på Stockholms EFT Center. Vi utbildar terapeuter i Emotionellt fokuserad terapi. Vi har genomfört utbildningar, och några andra event. Vi har sålt ut våra utbildningar som bara blir bättre och bättre, med hjälp av deltagarna förstås som genom sitt deltagande formar utbildningarna. Vi har bjudit in föreläsare och vi har gett egna. Vi har fortsatt utvecklat centret, jag och Jens Mebius. Det har gått bra. Det ger en annan slags tillfredsställelse. Att få se och vara tillsammans med människor i en annan slags utvecklande process. De ska bli de bästa terapeuterna, med hjälp av vår metod, med hjälp av våra upplevelsebaserade utbildningar som knuffar var och en in i händelsens centrum. Det händer här och nu. Ja, faktiskt gör det det. Vi släpper taget och går in i den emotionella upplevelsen. Våra deltagare är modiga. Alltid. Det är en stor ynnest att få vara med under en del av deras resa mot att bli EFT-terapeuter.
Sedan är det handledningsgrupperna. De grupper som kommer till min mottagning, och så några som jag åker till där de nu befinner sig. Handledningen har också den ändrat lite form och fokus. Jag har mer fokus på EFT i handledningsuppdragen än någonsin, men jag får också hålla på lite med familjeterapi. Som jag älskar. Grupperna jag möter, möter verkligheten, i socialtjänsten, i regioners beroendevård för ungdomar, i familjebehandling, familjerådgivning. I frågeställningarna visar sig de stora samhällsproblemen som gängkriminalitet, hur det sociala skyddsnätet brister allt mer för de utsatta, för barn som placeras, föräldrar som inte blir förstådda eller bemötta. Jag hoppas att vår välfärd inte ska nedmonteras helt och hållet, det verkar som vi är på väg ditåt.
Under sommaren var jag i Italien på en Familjeterapikongress. Den bästa jag varit på. Den gav en massa ny kunskap men framförallt, en upplevelse av att familjeterapin mer än någonsin är en terapiform att räkna med.
Familjen. Relationerna. Anknytningen. Emotionerna. Allt ska vara med.
2024 är snart här. Jag hoppas det blir ett år fyllt av glädje, frihet, och klarhet. För mig, för dig och för oss alla.
Gott nytt år!